Jag hade verkligen inga Syskontankar alls. Kände mig nöjd och inte alls sugen på att göra fler behandlingar. Sen hände något.
Längtan. Den där längtan man hade som barnlös. Den vaknade till liv. Och Den känns EXAKT likadan, på ett sätt.
Panikkänslorna. Känslorna som försökte kväva en inifrån finns inte längre. Men det är starka starka känslor som meddelar att vi inte är färdiga.
Vad spännande! Jag hoppas längtan inte känns lika desperat nu när du har två guldkorn redan. :) Själv är jag rätt nöjd nu, men vi får se när tvillingarna är 4, 5, 6, 7.... år. Kram
SvaraRaderaSyskontankar minsann! :)
SvaraRaderaInnan vi fick Halvan var jag helt inställd på syskon. Nu är han ju inte så gammal och vi är inte erfarna föräldrar men... just nu (kan ha med vår dåliga förlossningserfarenhet att föra iofs) känns det inte alls aktuellt. Dock vill vi inte vänta för länge OM vi ska skaffa syskon, dels eftersom vi inte är särskilt unga, dels för att vi vill att syskonen ska ha glädje av varandra i lek och så. Men som sagt... just nu...
Hur som helst, jag får rysningar bara jag tänker på behandlingar. Samtidigt kan det aldrig bli samma sak nu (tycker jag), vi har ett barn, vi kommer inte att stå barnlösa om vi skulle misslyckas. Men jag kan fortfarande inte läsa gamla inlägg, det enda jag kan läsa (gör jag på nätterna när jag ammar :)) är inläggen från Halvan-graviditeten. Så jäkla jobbigt tycker jag att det är.
Osammanhängande. Har en liten kille som vill ha mat.
Kram!
I feel ya sister! :-)
SvaraRaderaMina känslor är såååå starka att vi körde igång med en ny behandling nu!!
Du och jag fick barn samtidigt :)
har ni något i frysen eller ska ni köra en helt ny behandling?
Massa kramar
ps dina pojkar är sååååå fina!
Vi ska också precis börja med syskonförsök! :-) Men känner inte LIKA stark längtan som innan Alice, och det känns ju inte lika desperat. Funkar det inte, så har vi ju ändå henne. Men vem vet hur jag känner när vi väl är igång...
SvaraRaderaKänner exakt likadant! Längtar så fruktansvärt efter en till men bävar också... Vad spännande att ni funderar :). Kramar!
SvaraRaderaKänner precis samma sak. Älskar mina två små (nu snart 8 månader) men vill absolut försöka få ett syskon. Måste få uppleva graviditet och livet med en lite igen, bara måste :-)
SvaraRadera