.Inte kul.

På onsdag är det dags för första kontrollen efter operationen i november.

Jag är sjukligt nervös och har dödsångest deluxe igen.

Om allt ser bra ut är det bara en kontroll, om det finns något att anmärka på kommer en biopsi göras redan samma dag om jag förstått det hela rätt. Ett vävnadsprov för att hitta eventuella tumörer.

Please låt allt se bra ut - vi har haft tillräckligt med motgångar dom senaste åren. Så min kvot är full.

.Inkontinens.

För ett par veckor sen fick jag en ny kallelse till gyn. En kallelse som bara innehöll namn på läkaren, samt tid och plats. 19 mars.
Lite konstigt tänkte jag, men tog ändå för givet att det var återbesök för nytt cellprov.(Ska ju gå var fjärde månad nu i två år.)

Sen i förra veckan fick jag en kallelse till. Som även innehöll massa information, provsvaret från koniseringen samt information om att det kan bli ytterligare en operation i samband med återbesöket den 20 mars.

Detta gjorde mig lite konfunderad, två dagar i rad men den till olika läkare på gyn. Så jag ringde, och hon som jag pratade tyckte det lät lite konstigt. Fick mitt personnummer och gick in och kollade i datorn. Efter någon minut sa hon "Ja, den 19:e gäller inkontinensen du sökt för."

Låt mig säga så här, absolut inget fel på att söka för det, men jag blev väldigt ställd. Jag lider inte av Inkontinens och har inte sökt för det. Så, jag började skratta lite tillslut då det blev så komiskt.

Dock inte så kul att kallelsen som kommit till mig, faktiskt ska till någon som går och väntar på hjälp med ett problem. Tänk om jag inte ringt och kollat liksom...

Så, tiden är struken och läkaren får leta rätt på den som ska ha kallelsen istället.

Den 20 mars är det dock dags.

Är. Lite. Nervös.

Låt allt se bra ut nu - vill INTE se några nya förändringar.

.Bortglömt.

Igår fick jag besked om proverna som togs på det som opererades bort vid koniseringen. Och förändringen klassas som en två, alltså förmodligen ofarlig. Wiihooooo - så skönt!
Ska tillbaka i mars på en nu kontroll och hoppas då att det ser bra ut..

Nu till rubriken - tydligen har provsvaren varit klara i flera veckor, men läkaren hade glömt att skicka ut dom. Tack så jävla mycket liksom. Dödsångest deluxe och dåligt mående på gränsen till depression. Men visst, tänk inte på mig..

En stor tyngd försvann oavsett från mina axlar. Men tänk om det varit dåliga resultat, hoppas inte hon glömt mig då...

.Cellförändringar.

Som ni vet visade cellprovet jag tog på efterkontrollen cellförändringar och ytterligare en kontroll gjordes. I tisdags fick jag besked om att cellförändringarna är kvar och att jag fått tid för operation på tisdag. (20 november.)

Jag vet att det är vanligt och att det förhoppningsvis är helt ofarligt. Men såklart får jag katastroftankar emellanåt.
Min mormor dog för 2 1/2 år sedan av cancer i livmodern och äggstockarna som spred sig. Att jag haft ont i ryggen/magen några veckor lugnar ju inte direkt ner. (Inte ryggvärk utan något annat difust.)

Under den mesta delen av tiden är jag ändå ganska lugn. Kan ju inte göra så mycket nu, utan får invänta operationen och sen beskedet av analysen som görs av det man skär bort, som kommer 6-8 veckor senare... Men sen kommer tankarna; "Tänk om".

Så, lite jobbiga tankar - men försöker så gott det går "bara" flyta med..