Det blir mycket likadana inlägg just nu, men jag kunde inte ens i min fantasi föreställa mig hur jobbig den här sista tiden innan inskolning skulle vara.
Som jag skrivit innan så är det dags, och barnen är absolut redo. Och jag är egentligen inte orolig för själva förskolestarten. Men på något sätt är det otroligt stressande.
Jag oroar mig för hur vi ska få ihop vardagen. För hur det ska bli att jobba igen. På hur jag ska palla med ett jobb som är otroligt stressigt just nu.
Tänk om någon är dum mot mina barn? Tänk om det är dålig personal? Om barnen vantrivs?
Sånt maler min hjärna när jag borde sova.
Säg att jag inte håller på att bli knäpp?
Tror att många föräldrar har såna tankar innan allt drar igång.
SvaraRaderawww.mammatea.se
Du är inte knäpp :-)
SvaraRaderaDu håller INTE på att bli knäpp! Jag är helt övertygad om att alla har de där tankarna (har jag redan kan jag berätta). Dock tror jag att det är positivt att vara tvilling i det här sammanhanget, de håller ihop. Men ditt jobb... ska du inte söka dig till "min" myndighet istället? ;) Ta nu ett djupt andetag. Kramis!
SvaraRaderaÅh, du är då inte ensam om detta! Jag har haft stor ångest inför båda inskolningarna, trots att jag själv längtat tillbaka till jobbet.
SvaraRaderaÅngest inför att gå tillbaka till jobbet, ångest inför tanken på attbehöva pussla ihop vardagen, ångest inför hur barnen ska trivas på förskolan... You name it! Och på det även ångest för att föräldraledigheten är över (trots att jag längtat tillbaka till jobbet)!
Du är fullkomligt normal i mina ögon.
Och det kommer säkerligen att gå alldeles utmärkt!